Den obegåvade leveransen från Coop

Jag är hängiven anhängare av att få mat levererad hem och slippa gå och storhandla med Simon. Nu blir det inte så ofta eftersom vi småhandlar en hel del, vilket vi gör för att vi är så sanslöst dåliga på att planera. Vi har provat lite olika företag, MatHem bland annat där jag blir så imponerad varje gång då de skickar sms på morgonen med specifikt klockslag då de planerar att dyka upp och sen gör det, Mat.se och Coop online. Björn sa att vi borde hålla oss till Coop för att de hade fått billigast i nåt test han hittat, så när jag beställde i förrgår kväll gjorde jag som min kära sambo sagt.

När man beställer från Coop så har de ett ganska brett utbud av både ekologiskt och glutenfritt som är viktigt för oss, och när man går till kassan kan man kryssa i om man vill att de ska ersätta varor utfall att nåt är slut. Antingen allt, inget eller bara vissa varor. Mycket bra. Jag kryssar alltid i att inte ersätta varor eftersom jag inte litar på vad de ersätter dem med. Sedan får man välja tidsspann för leverans. Jag valde 14-16.

Det är lite störigt att tvingas vara hemma och rulla tummarna i väntan på en leverans som kan komma närsomhelst, men det är ju bara att gilla läget. Jag fattar varför man inte kan sätta en exakt tid, även om MatHem lyckas, och alternativet att kaja runt inne på Coop Forum och handla saker som man knappt orkar dra hem sen är inte aktuellt.

Klockan 16:20 kom maten. Leveranskillen, blond ung (25?) kille med keps, sa inget om att han var sen så jag valde mina ord och tonläget så fredligt jag bara kunde:

”Du blev lite försenad?”

Jag är ganska bra på att vara fredlig när jag verkligen vill, om jag får säga så. Det ingår i mitt jobb på hotellet, där mottot döda dem med kärlek styr med järnhand.

”Ja”, sa leveranskillen, ”det blev bråk med en kund här innan. Det var en muslim som tyckte att jag ringde på dörren en gång för mycket, jag ringde på 2 gånger alltså, och han blev jättearg och stod och skrek. Du vet hur det kan vara med folk från de där länderna, de har ju ett annat temperament. Han bråkade riktigt länge och höll på, så det var därför jag blev sen.”

”Ojdå”, sa jag – vad svarar man på sånt? Från vilken vinkel ska jag ta mig an det uttalandet? Det måste ha varit upprörande för kunden eftersom han tydligen hade nedkallat Allahs vrede över budkillen – ja, för hur kan han annars veta att han var muslim? Islam är väldigt geografiskt utbrett, så det är lite otydligt vad som menas med ”de där länderna” när de flesta kontinenter kandiderar. Och är det verkligen klokt, tycker leveranskillen verkligen att det är ett smart drag att uttrycka sig så med en total främling, med Parisattackerna i så färskt minne? Jag stod och brottades en sekund med olika scenarion utifrån vilken tråd i det garnnystanet jag skulle dra i, men kom fram till att det inte var värt nåt för mig ändå:

”Vad läskigt… Alltså det är ju alltid läskigt när folk bråkar med en.”

”Ja, jo. Skriv under här bara.”

Jag skrev under leveransen, människan drog, och jag bestämde mig för att INTE handla från Coop nästa gång – speciellt när jag upptäckte att de inte skickat med mina favoritflingor IGEN. Jag känner att för jösses, har man inte en vara längre så ska den inte finnas i sortimentet när man handlar.

coop online

Respekt för hantverk

”Dom hade väl helt vanliga kläder som man kan köpa av vilken hobbysömmerska som helst?”

Jag blir så trött när jag läser sådant. Den kommentaren kommer från ett forum och syftar på en nätbutik med handsydda babykläder. Just den nätbutiken verkar inte ha så originella grejer i och för sig, men hela kommentaren bara andas axelryckning och nedvärdering. Som om hon som skrev det menar att vaddå, det där kan ju vem som helst göra på en kvart före frukost med en symaskin från Ikea.

Ta vilken fabrikstillverkad tröja från nån av de vanliga stora kedjorna som helst. Syna den i sömmarna, bokstavligen, och kom sen och påstå att konstruktionen håller bättre kvalitet än handarbete.

Ta en färdigproducerad planch/tavla/tryck/print från valfri stor butikskedja, och jämför med ett handarbete. Kom sen och var förvånad över att handarbetet är så många gånger dyrare än massproduktionen som varannan människa hänger på sin vägg hemma.

Jag tecknar porträtt på beställning, parallellt med mitt arbete på hotellet, i vanliga fall. Jag får många förfrågningar som bara rinner ut i sanden därför att folk tycker jag är för dyr (jag är bland de billigare på marknaden). De jämför med priset för att tex låta printa ett foto på canvastavla. Jag bara kräks mentalt på dem och säger att ja, det är ju också fint, även om det inte är riktigt samma sak som en blyertsteckning som nån stackare lagt själ, hjärta och 10 arbetstimmar på.

Sömnad innebär inte samma totala monopol på ens existens som att teckna, därför orkar jag det ena men inte det andra nu. Kommentaren om ”vilken hobbysömmerska som helst” träffar däremot rakt i mitt indignerade konstnärshjärta. Lite mer allmän respekt för hantverk vore trevligt, tycker jag.

Lilla E

Jag skulle ju bara handla mat

Jag är inte shopoholic. Långt ifrån. Man skulle kunna kalla mig motsatsen, faktiskt. När jag står i en affär och fingrar på nåt som jag nog kanske vill ha, så tänker jag alltid, ALLTID, ”Behöver jag verkligen det här? Kommer jag använda det?”. Svaret är oftast nej, eller så går jag hem tomhänt eftersom jag måste fundera på saken. Jag använder också gärna mina saker tills de inte längre går att laga, i 8:an till exempel hade jag en blå collegetröja som till sist var så hålig att den inte längre värmde (ju joan of arctic vinterstövelmer mamma ville slänga skiten desto mer ville jag ha den kvar) och mina vinterstövlar jag haft nu sen 2008, ett par Joan of Arctic (Sorel) som jag bokstavligen avgudar, har till slut spruckit på tvären i sulan under främre trampdynan och läcker alltså underifrån.

Sen föräldraledigheten installerade sig över mig som ett tält utan egen belysning så sitter man en del vid datorn (duh). Om man tar med i beräkningen att skolådan försvann i flytten (ja, jag är bitter), att jag faktiskt blev tvungen att slänga min parkas efter förförra vintern (cigaretthål och jag röker inte ens, pälsen lossnade i tofsar, hål i yttertyget, så solblekt att det var var permanent skugga på tyget under luvan), att mina krav på ytterkläder förändrats dramatiskt i samband med föräldralivet liksom mina krav på tröjor och klänningar (amningsvänliga) osv… ja, om man tar med allt detta i beräkningen, och konstaterar att allting tycks sammanfalla till att jag plötsligt står utan vestimentärt kapital, alltså inga kläder (på riktigt), så blir det vad det blir. Internetshopping, en hel del, och så jag jag fått veta att om man tar med en kasse tyg (typ gamla kläder, stuvar, håliga strumpor m.m.) till H&M och handlar för minst 300 kr så får man 50 kr i rabatt så det har blivit några promenader till centrum också.

Härom dan skulle jag egentligen bara gå dit för att köpa vin och handla mat, men gick vägen som går förbi Ecco. Jag kom helt oväntat hem med nya vinterstövlar. Jag har gett upp om att försöka vänta ut rea på mina favoriter, så det blev ett par nedsatta från förra säsongen. Inte lika snygga, men de är ok. Och tokvarma.

förra säsongens vinterstövlar

Bekymret i sammanhanget är naturligtvis att jag knäar mig genom tillvaron på låg mammapenning. Visst, det går ingen nöd på mig, men det är väl otursamt att alla utslitningar och förändrade behov ska sammanfalla med tajtare ekonomi… Men det är väl sånt man har sina sparade slantar till, eller? 😉


Ej sponsrat inlägg.

 

Jag blir mörkrädd (amningshjärna deluxe)

Jag hade beställt grejer från nätet med avsikt att skicka tillbaka (var nästan säker på att det var fel, det var en adapter till babyskyddet, men jag ville så gärna att den skulle passa). Jag mejlade företaget och fick returfraktsedel från kundtjänst. Sen ställde Björn kartongen intill väggen bakom sin stol i köket och jag glömde hela skiten. Jag kom på det igen nu alldeles nyss och printade fraktsedel och tejpade ihop kartongen direkt, men jag är osäker på om jag hinner få iväg det innan 14-dagars-ångerrätten går ut. Minns inte när jag köpte eländet. Fan också.

Simon på sångstund

I förmiddags var vi på sångstund på öppna förskolan igen. På eftermiddagen ringde Björn och undrade om elementet hade kommit. Jävla skit. Det står till och med i kalendern att det skulle levereras idag mellan kl 9-13. Vi pratade om det igår. Han hade dessutom bokat om leveransen från i måndags eftersom jag skulle träna då (vilket jag glömde bort att göra). Jag åkte hemifrån kl 9:30 och kom hem 11:30. Leveransen missad. Sweet.

Jag skäms över min nyvunna IQ-frihet och svär och ältar detta vid soffan halva kvällen. Kan liksom inte släppa det, blir så less på mig själv.

Björn: Stefan varnade mig för det här för länge sen, alltså långt innan jag träffade dig.

Jag: Varnade dig för vad?

Björn: Att intelligensnivån sjunker med två snäpp hos ammande kvinnor.

Jag: Wtf?

Björn: Ja men älskling, vi vet ju att det går över. Det känns väl bra?

Jag: Eh.

Björn: Vaddå?

Jag: Jamen… Jag skulle inte säga att jag är osmart. Det tar bara… um… längre tid?

Björn: Jag älskar dig.

Som pricken över i satt jag härom kvällen med handen i Björns hår och kom på mig själv med att undra om jag verkligen fingrade på rätt del av hans huvud, eftersom jag inte kunde lokalisera fontanellen.

Jag skrämmer mig själv.

Länge leve regnet

Ja, jag menar det. Alltså det är ju med regn som med tidiga morgnar; jag är morgontrött men älskar tidiga timmar om jag har fått sova klart. Jag är frusen och eländig i regnet om jag blir kall och blöt, men om man kan komma runt det så är ju regn himla mysigt. Luften blir liksom fräschare, och regnet ger ett jämnt rofyllt ljud ifrån sig. Det finns inga dåliga kläder, eller hur var det?

Jag fick ju storhetsvansinne härom veckan och köpte 3 regnjackor på nätet, 2 från Peak och en från Ilse Jacobsen* (nedan kallad IJ), eftersom jag varit ute med Simon i regnet och vantrivts. Jackorna kom, och… ja, jag behövde en men behöll två och jag är jättenöjd.

höstens regnjackor

Jag hade IJ-jackan på mig när vi var på BVC och Susanne blev frälst. Sen var vi hemma hos Anna där jag provade igenom alla hennes utrensade kläder (jag tar allt jag får och platsar i) och Anna blev frälst. I min jacka, alltså.

Så ja, jag ser fram emot höstregnen, jag är beredd. Jäklar vad vi ska knata. Länge leve hösten. Hurra!


*ej sponsrat inlägg

Träääääning… Yeeey…

Jag laddade ner appen Mammamage i januari på inrådan från min PT. Jag har öppnat den 3 gånger och tränat med den en gång, men nu har jag en ny attackplan för jag ser inte riktigt ut som jag vill och det lär inte lösa sig av sig självt.

The Plan:

  • Öppna mammamageappen minst en gång i veckan
  • Promenad förmiddag och eftermiddag med Simon
  • Utökat gymkort så att jag får träna även på helger
  • Gå på alla Strong Mama som Sats erbjuder (på mitt gym)

Lär bli som vanligt, med mycket snack och liten verkstad. Men vi har pratat om att ha en månads överlappning i föräldraledigheten i vår och åka på en 3-veckorsresa i april, så jag får ha det som mål. Jäklar vad snygg jag ska vara! Solbränd, vältränad och smärt lagom tills jag är tillbaka på jobbet 😉

Man kan alltid drömma. Just nu känns det lite som att jag häller ner min kropp i kläderna och sedan liksom knådar in det som hamnar utanför på första försöket. Min böjelse för godis motverkar dessutom all form av förändring, möjligen också all form av motivation eftersom det är lite småjobbigt att äta godis samtidigt som man promenerar i rask takt.

Åtgärd nr 1 måste bli att nätshoppa en regnjacka. Jo, för träningen kommer inte igång förrän nästa vecka och nu har vi hela helgen ochjagvillverkligenhaen. Dessa är beställda från Peak, den svarta provade jag i en affär i Skåne så jag vet att den passar men jag vill helst ha lite mer färg än så; mina skidbyxor, som jag tror går att använda som regnbyxor, är svarta. Hursomhelst, passar inte den rosa så behåller jag den svarta 🙂

regnjackor

MatHem levererar

JAAAAA!!! Länge leve hemleveransen av matkassar! Å gud, jag blir så till mig att jag knappt vet vart jag ska göra av mig själv.

Vi har äntligen tagit oss i kragen och gjort en matlista för veckan och igår kväll, medan Simon toksov som han landat i sängen, satt vi och nätshoppade mat som om det inte fanns någon morgondag. Vi handlade på Cooponline sist men den här gången testade vi MatHem.se.

Leveransen bokades till luckan 13-16, och i morse fick jag ett sms:mathem.se

Kl 15:30, PRICK, knackade det på köksdörren och utanför stod en ung kille, som såg ut att älska sitt jobb, och spejade förväntansfullt. Antagligen funderade han på om han skulle testa ytterdörren med tillhörande ringklocka istället.

mathem leverans

Halleluja. Och så fick vi en liten burk med flingsalt som välkomstgåva tillsammans med deras reklamtidning.

mathem välkommen

Jag ska aldrig, aldrig mer storhandla IRL ❤

 

Snilleblixt! Matkasse.

När vi skulle ta med fransoserna ut till landet förra helgen så körde det ihop sig för mig tidsmässigt, och kvällen innan låg jag och upprepade saker som ”jag är jättestressad”, ”alltså FÖRSTÅR du hur mycket det blir för mig att göra imorn” och ”jag vet inte hur jag ska fixa det här” tills Björn tog tag i det:

”Men om du handlar på nätet då?”

Geni! Jag hade aldrig kommit på det själv. Vet inte varför egentligen, det går ju reklam på TV om detta mest hela tiden. Anyway, klockan 23:15 låg Björn och jag och handlade helgens mat i mobilen… på Coop. Coop är inte känt för att vara det billigaste alternativet, men vi tänkte att om det funkar som det ska så är det värt att göra lite efterforskning på området. Vem gillar att handla mat, egentligen?

Ja, ok, det ger tillfälle till egentid, men det är ju inte själva mathandlingen som är kul då.

Maten skulle dyka upp här hemma mellan kl 12 och 14, och du det gjorde den…! Kl 12:10 ringde det på en herre med 3 kassar käk, det var bara att skriva på och plocka in. Jag var fascinerat lycklig över detta resten av dagen.

Nästa gång ska vi prova Mathem.se.

Vi har provat färdiga matkassar tidigare, Linas närmare bestämt, men eftersom jag har en hel del allergier och dessutom undviker gluten så går det inte att köra på det längre och det är synd, för det var ganska kul. De borde ha en glutenfri kasse tycker jag.

Babybjörn och solskydd

BABYBJÖRN, Bärsele, One, Kaki/BeigeI och med att Simon fettar på sig mer och mer och semestern närmar sig, så har bärselen jag köpte i april nu gjort sitt. Med anledning av detta bestämde vi (jag) oss för att det var dags att uppgradera till något vi kan använda längre och som avlastar ryggen lite bättre.
Lyckligtvis har Lekmer.se* rea på bland annat Babybjörns bäst-i-testsele till samma pris som de begagnade på Blocket. Och när man ändå är igång kan man lika gärna plocka med solskydd till barnvagnen så man kommer upp i gratis frakt 🙂

Jag föredrar fortfarande bärsjal, men det är ingenting man knyter på 2 röda i förbifarten när man står utanför Tygvaruhuset med en unge som ledsnat akut på att växelvis betrakta moln och takbjälkar. Nu måste jag tillägga att det ändå tar längre tid och är krångligare att få på sig den här selen än den förra, men det är mycket trevligare att ha den här på sig så det gör inget.

solskydd till barnvagn

Jag har funderat ett tag på en förlängning till suffletten på barnvagnen för att slippa vända den och dra den efter mig när jag har solen i ryggen, och även om just den här varianten inte riktigt verkar till för liggdel så funkar det tillräckligt bra ändå. Nätet har jag inte provat än, men jag kan inte se hur det skulle ha kunnat vara ett onödigt köp.

Länkar:

Diono, Solskydd, Shade Maker   Diono, Sun Net, Solskydd för vagn/babyskydd

 


*ej sponsrat inlägg

 

Mera shopping!

Nätshopping i stället för matfrossa som hanteringsmetod för all dötid rekommenderas starkt.

Jag var och hämtade ett till paket på posten igår, mamma promenerade med och sen följde jag henne till tunnelbanan. Jag kunde ju bara inte låta bli paketet, så mamma fick köra vagnen medan jag öppnade och provade sandaler (som gjorda för mig!) och trenchcoat (hurra!).

mormor promenerarNär vi lämnat henne vid tåget handlade vi mat och gick hem – allt som allt en promenad på över en timme. Med uppförsbackar och allt. Simon vaknade och hungerskrek i kassan så jag fick snällt sätta mig på en ledig alkisbänk och amma när vi kom ut. Men solen sken just då så det var lugnt.